Grader av samling.

fd. förste överberidare och chef för Spanska ridskolan i Wien, Arthur Kottas Heldenberg förklarar skalan för att mäta samling.

av Arthur Kottas Heldenberg och Beth Baumert. foto Ewald Willibald

publicerat på denna site med tillstånd av författaren.

Som domare skriver jag ofta i slutet av bedömningen " hästen har inte den samlingsgrad som krävs för denna nivå". Det är till stor hjälp, inte bara för ryttare och tränare, utan även för domare, att förstå dom olika graderna av samling. De olika nivåerna indelas i första, andra och tredje gradens samling. När hästen är tillräckligt samlad för den nivå han rids i ser arbetet lätt ut. Nyckeln till framgång inom dressyren är att få det att se lätt och vackert ut. Målet för mina kollegor på Spanska Ridskolan är inte att lära sig alla dom svåra övningarna, utan målet är att genomföra övningarna med harmoni mellan häst och ryttare. Dom vill att det ska se ut som om dom var födda till häst och då måste också rörelserna se lätta ut. Målet för alla ryttare borde vara att rida i harmoni med hästen och det behöver man inte vara Grand Prix eller tävlingsryttare för att uppnå. När ridningen ser lätt ut är det väl genomfört, när det ser svårt ut krävs mer uppbyggnads träning och bättre ridning. I den här artikeln kommer jag att förklara dom olika nivåerna av samling och lämna några tips på övningar som kan vara en hjälp på vägen.

Graden av samling beror på hur mycket av sin vikt hästen bär med sin bakdel. När hästen bär med bakdelen blir den lättare i fram och självbärig. Den sätter under sig med bakbenen tillräckligt för att genomföra övningarna på sin träningsnivå. Det är helt enkelt en fråga om gradvis styrketräning och korrekt ridning. Du kan se graden av hästens samling genom att noga iaktta hur den genomför normala övergångar. Meningen med övergångar är inte att växla gångart, utan att få hästen "på bakdelen" att förskjuta vikten bakåt. Om du rider en trav- skritt övergång eller galopp- skritt, sätter din häst under sig i bak och bär sig graciöst in i skritten, eller kör den ner halsen och faller över på framdelen? Dom här övningarna kommer att hjälpa dig att se var din häst befinner sig i skalan av samling och hjälpa till att utveckla den.

                                                                                                                                          Första gradens samling. se bild ovan

Hästar som uppnått första gradens samling är vanligtvis 4-5 åringar som rids i arbetsskritt- trav- galopp och ev. lite ökningar. När den gör en galopp- skritt övergång är man nöjd även om den tar ett par travsteg innan den går över i skritt. När hästen kommer ner på medellinjen i en tävling och gör halt är det acceptabelt med en bakfot en eller två hovlängder bakom. Om den är stadigt på bettet i halten men tar ett par skrittsteg innan trav bör den få 7-8 i poäng. Om det hade varit en häst på Prix St George nivå ska poängen i detta fall inte vara högre än 6.

                                                                                                               Andra gradens samling. 

En häst som nått denna nivå i utbildningen kan gå i samlad trav och galopp. Den kan gå från tretaktig galopp till fyrtaktig skritt utan att i övergången bryta av i trav. Hästen ska vara samlad i hela kroppen, inte bara kort i nacken. Man strävar alltid efter att ha nacken som högsta punkt med nosen framför lodplan men vid denna fas i utbildningen är hästen inte alltid tillräckligt stark i ryggen för att gå i denna idealiska form. Hörnpasseringar och arbete på volter är mycket effektiva hjälpmedel för att utveckla hästen i böjning och samling. Jag glömmer aldrig när jag i min ungdom brukade sitta och titta på ryttarna på Spanska ridskolan, hur dom red perfekta hörnpasseringar för att sedan rakrikta till nästa hörnpassering. Några veckor senare kunde man se vackra slutor och halvpiruetter som såg så enkla ut eftersom hästen var tränad att lägga vikten på bakbenen i hörnen.

                                                                                                               Tredje graden samling

Hästen som nått tredje gradens samling bär minst 55% av sin vikt på bakdelen och maximalt 45% på framdelen. Den är nu en häst i "uppförsbacke" som blir hög i formen över manken, inte bara hög i nackpossition. Den rör sig lätt och brilliant som en dansör, den gör piruetter, piaffe och passage utan problem eftersom den har tillräcklig styrka i rygg och bakdel. Dom gamla mästarna sa att man skulle kunna ställa ett glas vatten på hästens kors i piaffen eftersom korset inte ska röra sig om den utförs korrekt. I piaffen, som är den högsta graden av samlig, ska hästen sänka bakdelen och bakbenen ska endast lyftas en hovhöjd - ca 10 cm - från marken. Vid tävlingar där banbeläggningen är för djup kan domarna få intrycket att hästen inte är tillräckligt aktiv i bak men 10 cm är idealet. Hästen i piaffe ska inte bara ta exakta diagonala steg utan även svinga genom kroppen med korrekt grad av samling. Som bevis på den korrekta samlingen ska man se att den bär minst 55% av vikten på bakdelen. Det vanligaste felet är att hästen försöker ta för stora steg eller för långsamma.

Att bygga styrka.

Under idealiska förhållanden bygger dressyren upp hästens muskulatur på samma sätt som mänskliga kroppsbyggare utvecklar sin styrka, tills arbetet och träningen känns lätt att utföra. Det tar två till tre månader innan du ser resultat av korrekt "muskelbyggande". Som exempel, jag ska åka på skidsemester om två månader så jag har börjat böja knäna när jag borstar tänderna och rakar mig. I början är det svårt men efter en vecka gör det inte ont längre. Om du tränar inför ett maratonlopp springer du inte 30km i början. Steg för steg bygger du upp din kondition så 30km inte känns svårt längre. En erfaren löpare tränar 45km så 42km känns lätt...                                                                                                                                                                   

   Det är samma sak för hästen. Du begär inte förvänd galopp om hästen inte behärskar korrekt rätt galopp. Om hästen inte behärskar förvänd galopp i lägre tempo än medium ska du inte be om enkelt galoppombyte. Om du väntar tills du kan rida i en mer samlad galopp blir bytena mycket enklare. Det är lätt att göra arbetet lätt för hästen, det är bara att tänka som en häst så förstår du. Hästar som har vanliga problem med samling - som att bredda sig i bak eller som tar små korta steg utan att bära vikt bak - kan förbättras genom styrketräning. Om man har "hästkänsla" är man ju givetvis alltid uppmärksam på om hästen visar tecken på någon defekt eller skada. Hästen kan ju inte tala så du måste kunna "känna" om något är fel. Om den till exempel ställer upp sig med bakbenen bakom sig kan det tyda på ryggproblem. Var uppmärksam när du borstar om hästen visar tecken på obehag. Om så är fallet; kolla sadel för att se om din vikt är centrerad i sadel eller om du sitter för långt bak. Rid uppvärmningen och avsvalkningen med längre hals än du brukar. Det stretchar ryggmusklerna och mjukar upp dom. Var noga med att inte värma upp för länge utan att hästen givetvis ska vara helt fräsch när du börjar träningspasset. Gör bara lättare arbetspass ett par dar. Ge massage eller ring veterinären, men ha inte för bråttom med att börja spruta hästen. Tänk efter vad du skulle göra om det gällde dig själv...

Skapa självbärighet.

Självbärighet kommer från förbindelsen som aktiva bakben skapar genom att förmedla energin genom den svingande ryggen till tygelkontakten med hästens mun och sedan tillbaka till bakbenen. Oavsett om du har en oerfaren häst eller en högt utbildad ska kontakten med hästens mun vara lätt, mjuk och som ett elastiskt band. Ryttare missförstår ofta termen "lätt". Det innebär inte att man rider med lösa tyglar. Hästen måste vara i kontakt med ryttaren. Om du ger efter på tygeln ska hästen söka kontakt och stretcha. Med rätt kontakt rider du hela hästen, inte delar av den. Ryttaren med korrekt kontakt kontrollerar bakdelen och därför hela hästen. Slutresultatet är en samlad häst som böjer i hasen och svingar i ryggen samt fördelar vikten till bakdelen. Om du vet hur man tränar piaffe, passage och piruett beror det på att du har förmågan att rida hästen väl samlad. Hästen kan inte utföra dessa rörelser med elegans och harmoni utan styrkan den får i bakdelen av korrekt samling.

Tidsplanering

Skynda långsamt men slösa inte tid. Jag kommer ihåg när jag diskuterade med Herbert Rehbein angående hur lång tid det tar att utbilda en häst. Vi var överens om det inte beror på ryttarens önskan utan i stället på ryttarens förmåga att "läsa" hästens förmåga och vilja att träna. Naturligtvis måste tränaren även kunna utbilda hästen och se tecknen när det är dags att gå vidare. Annars kan man hamna i sitsen att hästen är 15 år och ryttaren inte har haft förmågan att gå vidare. Hästen ska göra rätt övningar vid rätt ålder. Barn börjar oftast skolan vid 6-7 år. Om barnet vid 9 år fortfarande går i ettan är det något fel antingen på barnet eller läraren. Om det inte finns någon orsak borde den ha hunnit till 3-4 klass.                                                                                         

När du köper en riktigt bra häst hoppas du givetvis att den med korrekt träning och utveckling inte bara ska bli brilliant och framåt utan också samlad. En del hästar räcker inte till för dom riktigt höga klasserna utan kommer kanske till Prix st George nivå på grund av att dom har stora rörelser men inte förmåga till samling. Du kan träna vissa hästar snabbare än andra men du får aldrig glömma att det är hästen som ska bestämmer takten på utbildningen, inte ryttaren.

En fråga om känsla.

Nyckeln till ryttarens framgång ligger i att utveckla en korrekt sits. En erfaren ryttare sitter inte på hästen utan med hästen och känner därför hästen. Han har känsla för tempo, rytm och form. Han kan känna sin hästs fötter så han aldrig behöver vända sig om och kolla om hästen står korrekt i halten. Han har även känsla för hur mycket han kan begära av hästen vid varje träningstillfälle, vilket också innebär att kunna vara flexibel och kunna ändra träningsplaneringen utefter hästen dagsform. Om galoppen och enkla byten gick perfekt igår kanske du hade planerat att testa byten idag. Men om galoppen känns dålig idag måste du vara beredd att ändra planeringen. Kanske övertränade du igår eller det kanske helt enkelt är för varmt idag...hästen är ingen maskin. Jag har alltid en känsla av att om jag är villig att ta ett steg bakåt resulterar det oftast snart i två steg framåt.

 Hästen är din partner kanske för så lång tid som 20 år. Han ska älska dig, inte för att du bjuder på morötter, utan för att du sitter rätt och kan kommunicera med dina hjälper. Det är en fråga om koordination av säte, ben, vikt och tygelhjälper. Den kännande ryttaren skapar aldrig högre tempo med säte och benhjälper än han kan kontrollera -  liksom han aldrig använder sina händer så att dom negativt påverkar hästen framåtbjudning. Denna förmåga är bevis på en skicklig ryttare.

Dressyrryttaren under utveckling bör följa sin egen väg i stället för att bli en dålig kopia av någon annan. Man bör försöka titta på så många andra ryttare och träningsmetoder som möjligt för att kunna utveckla en egen stil. Alla vägar bär till Rom och varje ryttare måste utveckla sin egen känsla och stil så han kan finna den rätta vägen.

fortsättning med träningstips följer

                                                                                                                  .